I dag samlades Handikappförbundens 39 medlemsförbund till kongress i Haninge. Under kongressen valdes Stig Nyman till ny ordförande i Handikappförbunden och han efterträder därmed Ingrid Burman, som varit ordförande sedan 2009.
Stig Nyman har under nära 25 år varit politiskt engagerad i Stockholms läns landsting. Under två perioder som landstingsråd med ansvar för framförallt hälso- och sjukvårdsfrågor och under de två senaste mandatperioderna som ordförande i landstingets utskott och beredning för forsknings- och utvecklingsfrågor.
”Jag är både hedrad och glad över uppdraget och ser fram emot att få påbörja mitt arbete med de prioriterade områden som beslutats av Handikappförbundens kongress. En viktig fråga är också att arbeta för att återföra LSS-reformen till sitt ursprungliga syfte.”, säger Stig Nyman.
Under kongressen diskuterades också utvecklingen inom det funktionshinderspolitiska området, som trots löften i regeringsförklaringen i går mycket långsamt. Handikappförbunden efterlyser förändringar inom flera viktiga områden.
Handikappförbundens kongressuttalande: Starkare politisk styrning för att överbrygga orättvisorna!
Var femte person i Sverige har en funktionsnedsättning, som kan vara medfödd, förvärvad eller som följd av en sjukdom. Trots politiska löften består skillnaderna i levnadsvillkor mellan människor med och utan funktionsnedsättning. Det visar Myndigheten för Delaktighet, MfD:s årliga uppföljning.
Barn med funktionsnedsättningar får inte det stöd de behöver i skolan för att nå sin fulla potential. Det är dubbelt så vanligt att de upplever mobbning jämfört med andra elever. Ändå saknar fortfarande hälften av landets grund- och gymnasieskolor ett genomtänkt arbete när det gäller särskilt stöd, visar MfD:s granskning.
Mer än var tionde vuxen i Sverige, anser sig ha en begränsad arbetsförmåga på grund av sin funktionsnedsättning. Bara drygt varannan av dessa har ett jobb. Arbetslösheten är nu uppe i 13 procent, jämfört med 7,5 procent för den övriga befolkningen.
Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning förbättras inom vissa områden, men stora brister kvarstår. Enligt MfD:s rapport inkluderar endast 36 procent av de statliga myndigheterna tillgänglighet i sitt arbetsmiljöarbete. Hela 15 procent av kommunerna genomför inte tillsyn av tillgänglighet som de är skyldiga till enligt Plan- och bygglagen.
Den bristande jämlikheten inom en rad samhällsområden leder till en svagare försörjning, ökad risk för fattigdom och för ohälsa. Det är tio gånger vanligare att personer med funktionsnedsättning upplever sin hälsa som dålig, i jämförelse med den övriga befolkningen. Även den psykiska ohälsan orsakar stort lidande och bland unga med aktivitetsersättning är risken för självmord en allvarlig varningsklocka. Närstående till barn och vuxna med funktionsnedsättning, får dra ett stort lass när samhällets insatser brister. Även bland dessa – oftare kvinnor än män – är hälsan sämre och försörjningsgraden lägre.
Många av de brister som framkommer i den årliga rapporten kan åtgärdas.
Klyftorna i jämlikhet kan överbryggas. Samhällsutformningen kan göras universell och därmed inkluderande. För det krävs ett större politiskt ansvarstagande. Det duger inte med en funktionshinderspolitisk strategi som låter 22 myndigheter formulera sina egna delmål, varav endast ett fåtal uppnås.
Den kritik som riktats mot Sverige av FN:s övervakningskommitté för brister i uppfyllandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, måste tas på allvar. En tydlig handlingsplan och tidtabell för när bristerna ska vara åtgärdade måste upprättas.
Från Handikappförbunden är vi beredda att ta vårt ansvar. Vi organiserar närmare en halv miljon enskilda medlemmar i våra 39 förbund. Vi är beredda att ställa upp med vår kunskap och erfarenhet för att hitta de bästa vägarna och politiska lösningarna för ett jämlikt samhälle.
Vi behöver bara en regering och en riksdag som har det politiska modet att på allvar tackla utmaningarna!