Socialstyrelsens rapport visar att det är vanligt att barn och unga med intellektuella funktionsnedsättningar, som utvecklingsstörning och autism, använder antipsykotiska läkemedel under långa perioder. 28 procent av pojkarna i åldern 13-17 år på LSS-boende fick antipsykotiska läkemedel trots att bara 0,8 procent hade en psykos- eller schizofrenidiagnos. Förskrivningen var hög även till flickorna i samma åldersgrupp, 16 procent, trots att endast 3 procent hade en diagnos.

Förskrivning vid beteendestörningar

Eftersom dessa läkemedel även har en lugnande och stämningsstabiliserande effekt förskrivs de ibland vid beteendestörningar, som utagerande beteende och bristande impulskontroll, vilket ofta förekommer i denna grupp.

– Behandling vid psykisk ohälsa är viktigt. Samtidigt är långvarig behandling med antipsykotiska läkemedel förenat med vissa risker, som exempelvis neurologiska och metabola biverkningar, säger funktionshindersamordnaren vid Socialstyrelsen Karin Flyckt.

Skillnader i hjärtsjukvården

Ett annat resultat i Socialstyrelsens rapport handlar om den akuta hjärtsjukvården. Personer med utvecklingsstörning, autism och autismspektrumstörning behandlas hälften så ofta med ballongvidgning vid konstaterad akut hjärtinfarkt jämfört med andra patienter.

Socialstyrelsens rapport