Funktionshinderperspektivet och universell utformning måste införlivas i forskningspolitiken, skriver Handikappförbundens ordförande Stig Nyman.Han efterlyser mer tvärvetenskaplig forskning kring produkter, tjänster och miljöer som ALLA kan använda.
Trots att FN redan för ett decennium sedan införde termen Universal Design som en huvudstrategi att nå målet om ett samhälle för alla – ett universellt utformat samhälle – är vi fortfarande långt därifrån.
Handikappförbunden menar att både funktionshinderperspektivet och universell utformning måste införlivas i forskningspolitiken och framtidens forskning. Kunskaperna inom dessa områden måste öka, inte minst om Sverige vill ha en chans att nå målen i Agenda 2030 om ett hållbart och inkluderande samhälle.
Inom politiken har man länge talat om behovet av att stärka den inriktning i forskningen som fokuserar på hindrande och främjande omgivningsfaktorer. Trots det har anslagen under många år legat på samma nivå, och Disability Studies, den forskningsinriktning som handlar om funktionshinder i relation till omgivningen, har aldrig fått något genomslag i Sverige. Även inom forskningsområdet universell utformning och Universal Design ligger vi långt efter länder som Norge och USA. Begreppen innebär att produkter, tjänster och miljöer ska utformas på ett sådant sätt att alla människor kan använda dem, utan särskilda anpassningar eller särlösningar.
Det är över huvud taget svårt att i Sverige bedriva forskning som kombinerar kunskap om funktionsförmågor och andra ämnen, eftersom pengarna är knutna till en viss disciplin eller fakultet.
Det är synd eftersom funktionshinderperspektivet borde finnas med i all forskning, men särskilt i den forskning som intimt hänger samman med utformningen av vårt samhälle. Tänk samhällsplanering, ekonomi, pedagogik, teknik, arkitektur, IT, infrastruktur, stadsutveckling, transporter, media, produkt- och tjänstedesign. Handikappförbunden vill därför se mer tvärvetenskaplig forskning som fokuserar på funktionshinder och universell utformning.
Vill man som forskare gå ytterligare ett steg längre, och involvera personer med erfarenhet av egen funktionsnedsättning, blir det än svårare att hitta finansiering. Transdisciplinär forskning har på senare år fått allt större genomslag. Genom att låta personer med egen erfarenhet delta i forskningen kan man få fram frågeställningar som annars inte kommit upp, metoder kan utvecklas och spridningen av forskningsresultatet blir bättre. Internationellt finns också en trend med mer brukarmedverkan i forskningen. I Sverige är dock möjligheterna ytterst begränsade.
Om Sverige menar allvar med de konventioner vi undertecknar, som till exempel konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, så måste vi ta tag i dessa problem. Vi måste förbättra möjligheterna att bedriva tvärvetenskaplig forskning. Vi måste bygga in incitament att ta med funktionshinderperspektivet, i all forskning. Och vi måste bygga in bättre möjligheter att involvera personer med erfarenhet av egen funktionsnedsättning i all forskningsfinansiering.
Detta är absoluta förutsättningar om vi vill uppnå ett universellt utformat samhälle, som funkar för alla.
Vi ser fram emot att regeringen tar med våra synpunkter i den kommande forskningspropositionen.
Stig Nyman
Ordförande Handikappförbunden