Agenda 2030 ska kopplas till funktionsrättskoventionen

Den politiska högnivågruppen för hållbar utveckling är FN: s centrala plattform för uppföljning och granskning av Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling.
När högnivågruppen träffas för konferens den 10-19 juli är temat ”utrota fattigdom och främja välstånd i en föränderlig värld”.

IDA, International Disability Alliance har tagit initiativ till gemensam skrivelse på samma tema, undertecknad av 272 funktionsrättsorganisationer världen över, som har lämnats över till högnivågruppen inför konferensen i juli.

Snabböversättning av skrivelsens sammanfattning

Skrivelse från intressentgruppen för personer med funktionsnedsättning

Utrotning av fattigdom och främjande av välstånd för personer med funktionshinder (sammanfattning)

FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, funktionsrättskonventionen framhåller att flertalet personer med funktionsnedsättning lever under fattigdomsbetingelser och uppmärksammar det akuta behovet av att ta itu med fattigdomens negativa inverkan.

Ett svar på denna globala utmaning beskrivs i Agenda 2030 för hållbar utveckling, som i sin tur är ett åtagande att utrota fattigdom överallt och ”inte lämna någon utanför”. Det skapar en bättre framtid för alla människor, vilket kommer att innebära att varje person får ett anständigt, värdigt och givande liv och uppnår sin fulla mänskliga potential genom att utrota fattigdomen i alla dess dimensioner. Implementeringen av Agenda 2030 måste vägledas av funktionsrättskonventionen, för att omvandla människor med funktionsnedsättningars liv över hela världen.

Personer med funktionsnedsättningar utgör cirka 15 procent av världens befolkning eller en miljard människor. Personer med funktionsnedsättningar är överrepresenterade bland de fattigaste i världen: Agenda 2030 säger att mer än 80 procent av personer med funktionsnedsättningar lever i fattigdom. Personer med funktionsnedsättning riskerar utslagning från alla områden av ekonomiskt, politiskt, socialt, civilt och kulturellt liv, inklusive sysselsättning, utbildning och hälsovård. Personer med funktionsnedsättning upplever högre nivåer av fattigdom och lägre inkomstnivåer än den allmänna befolkningen. Detta härrör från genomgripande diskriminering och stigma, ojämlika möjligheter och fysiska och strukturella hinder. Samma faktorer ligger till grund för att personer med funktionsnedsättning inte inkluderas i fattigdomsminskningsprogram, socialvårdsinsatser eller utvecklingsprogram och fonder.

Genomförande av de åtaganden som världens ledare gjorde vid antagandet av Agenda 2030 kräver en progressiv ökning av nationell resursfördelning och internationellt utvecklingssamarbete för att stödja fullständig inkludering av personer med funktionsnedsättningar. I många länder har åtstramningsåtgärder införts som minskar de offentliga utgifterna för mänskliga rättigheter, utveckling och social välfärd där de behövs som mest. Personer med funktionsnedsättning är ofta bland de svåraste drabbade. Ett rättighetsbaserat svar på ekonomiska kriser skulle kunna lyfta personer med funktionsnedsättning och deras familjer ur fattigdom och skulle bidra till att uppnå inkluderande tillväxt och hållbar utveckling.

”Erkännandet av personer med funktionsnedsättnings värdefulla bidrag till samhällets övergripande välbefinnande och mångfald, främjandet av personer med funktionsnedsättnings fulla åtnjutande av sina mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt personer med funktionsnedsättningars fulla delaktighet kommer att leda till en ökad känsla av tillhörighet och betydande framsteg i samhällets mänskliga, sociala och ekonomiska utveckling och utrotning av fattigdom.”

Här hittar du skrivelsen (submission paper i sin helhet, på engelska)